HSO Göteborg - Handikappföreningarnas samarbetsorgan

Dela |

Patientnämnden - din röst i vården

Är du missnöjd med det bemötande du fått eller med den vård du erbjudits?

HSO Göteborg bjuder in till en kväll med information från Patientnämnden .

Patientnämnden finns där för dig som patient eller närstående och kan vara en neutral länk i kontakterna mellan dig och vårdpersonalen. Deras roll är att lyssna på dig och ge vägledning, stöd och hjälp. Det kan handla om att du är missnöjd med den vård du erbjudits eller det bemötande du fått.

Patientnämndens ordförande Dragan Dobromirovic och vice ordförande Birgitta Friberg tillsammans med utredarna Elisabeth Ödman Olofsson och Karin Norin-Nilsson kommer för att berätta om verksamheten och svara på frågor från deltagarna.

När: Torsdagen den 1 mars 2012 mellan kl. 17.00 – 19.00

Var: Dalheimersalen, Dalheimers Hus, Slottsskogsgatan 12, Göteborg

Anmälan: HSO:s kansli, tel: 031-367 98 19 eller info@gbg.hso.se senast fredagen den 24 februari 2012.

Varmt välkomna!

Tillbaka

Mer på fötterna för funktionshinderråden

Den 30 januari var Jan Turvall inbjuden att föreläsa på del två av handikapprörelsens utbildning för funktionshinderråden. Jan arbetar som studierektor och lektor på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs Universitet och har nu varit på universitet i 40 år. Jan Turvall är en av Sveriges främsta experter och utbildare inom det förvaltningsrättsliga området och utbildar offentliga tjänstemän och politiker i offentlig förvaltning. Han föreläste om hur man som representant ska kunna påverka besluten i våra kommuner och om kommunens organisation och uppbyggnad. Andra halvan av föreläsningen handlade om hur man aktivt ska kunna vara med och påverka med kunskap i mötesteknik och sammanträdesteknik. Hur ska ett effektivt möte bedrivas?

Lagar för kommun och myndighetsutövning

Turvall refererade mycket till Kommunallagen och Förvaltningslagen. Kommunallagen är det grundläggande dokumentet för kommunernas verksamhet. Vår nuvarande kommunallag är från 1992. Den är enhetlig och gäller för Sveriges fyra regioner, 17 landsting alla 290 kommuner i landet. I Förvaltningslagen finns regler för hur myndigheter i stat och kommun ska handlägga sina ärenden och sköta kontakterna med allmänheten. Det är regler för hur beslutsfattandet ska ske vid myndighetsutövning mot enskild och är till för att främja rättssäkerheten i beslutsfattandet. Dessutom finns allmänna regler som berör samtliga nämnder och styrelser och dess medarbetare som arbetar inom stat och kommun, de s.k servicereglerna. Där står bland annat i paragraf fyra att frågor från den enskilde ska besvaras så snart som möjligt. Oavsett vilka frågor vi ställer så har vi rätt att få svar så snart som möjligt.

Kommunal vardagsjuridik

Mötesdeltagarna fick tips om boken Kommunal vardagsjuridik (Sveriges Kommuner och Landsting, 2010) som beskriver kommunernas och landstingens organisation med bland annat fullmäktige och nämnder, de förtroendevaldas uppdrag och hur de kommunala sammanträdena går till. Ordförandens uppgifter behandlas särskilt i ett avsnitt om sammanträdesteknik. Dessutom redovisas grunderna i förvaltningslagen, en inblick ges i offentlighetsprincipen och ytterligare ett avsnitt behandlar kortfattat yttrande- och meddelarfrihet.

Tillbaka

Få med subventionerad anställning får vanligt jobb

I tidningen Dagens Samhälle nr 2, 2012, har Nationalekonomen Li Jansson från Svenskt Näringsliv skrivit en artikel om att få personer som har en subventionerad anställning går vidare till ett vanligt jobb. Många fastnar istället i en rundgång mellan subventionerade anställningar och arbetslöshet. Med reformer för ett bättre företagsklimat kan rundgången brytas.

Dystra siffror

Li Jansson refererar till nya data från Stadskontoret som visar att den generella trenden är att antalet subventionerade anställningar har ökat, från 75 000 år 2000 till 122 000 år 2011. Dessutom har 18 400 personer anställning via det statliga företaget Samhall.

Statskontorets data visar också att det är en mycket liten del av deltagarna som lämnar de subventionerade anställningarna för arbete utan stöd. Endast 14 procent av lönebidragsmottagarna har ett halvår efter avslutat stöd gått vidare till ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Samtidigt har mer än var tredje deltagare gått in i en ny period av lönebidrag eller annan subventionerad sysselsättning. Tre av tio går vidare till arbetslöshet eller en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Dåligt företagsklimat = fler lönebidrag

En granskning av handikappolitiken visade att ju fler subventionerade anställningar kommunen har desto högre arbetslöshet i kommunen. Dessa kommuner har också fler som registrerats med funktionsnedsättningar hos Arbetsförmedlingen. Andelen registrerade med funktionsnedsättningar, mätt som andel av befolkningen, varierade med så mycket som 1 till 10 procent. Det är samtidigt orimligt att befolkningens hälsa skulle variera lika mycket.

Även när hänsyn tas till kommunens läge och befolkningens medelålder pekar analysen på att betydligt fler är registrerade med en funktionsnedsättning i kommuner med dåligt företagsklimat. Det innebär att samma person skulle få plats på den ordinarie arbetsmarknaden i en kommun med bra företagsklimat som annars skulle hänvisas till lönebidrag i en kommun med sämre företagsklimat. Alternativet kan i värsta fall bli förtidspension i kommunen med sämre företagsklimat.

Ordinarie arbete vinst för samhället

Vidare står i artikeln: ”Jämfört med att vara arbetslös är en subventionerad anställning ett betydligt bättre alternativ för såväl självkänslan som plånboken. Många har också ett livslångt behov av ett bra utformat anställningsstöd. Det får dock inte överskugga det faktum att människors arbetsförmåga kan förbättras över tid. För dem måste målet vara att nå en självständig försörjning på några års sikt.

Att gå från en subventionerad anställning till ett vanligt arbete är en vinst för både individen och samhället. Den enskilde kan få en bättre inkomstutveckling och mer stabila anställningsförhållanden med ett ordinarie arbete. För samhället innebär varje person som går från subventioner till att själv bli skattebetalare att resurser frigörs. Med reformer för ett bättre företagsklimat finns det möjlighet att på allvar skapa en inkluderande arbetsmarknad.”

Informationen ovan är hämtad från artikeln Bättre företagsklimat bryter arbetslösas rundgång den 16 januari, Dagens Samhälle nr 2, 2012.

Tillbaka

Ny bok om “funkisar”

Den nyutkomna boken Funkisar – folkgruppen med det lilla extra av Nicole Kling känns verkligen aktuell idag då den tar upp ämnen om hur språket avslöjar våra egentliga värderingar om personer med funktionsnedsättning och fosterdiagnostikens påverkan på mångfald. Författaren ställer fördomarna mot funktionsnedsatta på ända och sätter in dem i ett större perspektiv som rymmer såväl rasism som homofobi.

”Ett av syftena med boken är att väcka debatt om vilka som får synas i det offentliga rummet. Funkisar är världens största minoritet och i Sverige är de cirka 1,8 miljoner till antalet – vilket är en halv miljon fler än alla utrikesfödda svenskar och motsvarar hela Botswanas befolkning. Trots detta råder medieskugga över ”funkisvärlden”. De lämnas utanför debatterna om jämlikhet och integration och märkligt nog omfattas de inte av lagen om hets mot folkgrupp.”

Läs mer om boken och om författaren på förlagets hemsida, www.blue.se .

Tillbaka

Mot alla odds syntolkat

Säkert är det fler av er läsare som följer serien ”Mot alla odds” som startade den 17 januari i år. Tio personer med olika funktionsnedsättningar ska på 24 dagar ta sig 150 mil från Viktoriafallen i Zambia till Skelettkusten i Namibia. Alla ska med. Ingen röstas ut. De sätts på hårda prov med svår terräng och farliga djur. Jag följer med stort intresse deras resa samtidigt som jag också följer debatten i media om de som är för och de som är emot att personer med funktionsnedsättning syns i media på det här sättet. Jag upplever dock att övervägande delen av kommentarerna är positiva. Ni läsare får gärna höra av er vad ni tycker i ämnet. /Ann-Marie Fogelberg/HSO Göteborg

SVT:s första syntolkade TV-program

Företaget Iris Media har syntolkat flera svenska storfilmer som The Stig-Helmer Story, Jägarna 2, Den bästa sommaren, Låt den rätte komma in och Bröllopsfotografen. Nu har dem också syntolkat Mot alla odds som är det första TV-programmet att syntolkas i SVT.

Varje avsnitt syntolkas och dessa versioner samsänds parallellt i SVT24 och i efterhand i SVT Play. Syntolkningen beskriver och tolkar bilderna genom en berättarröst som hörs samtidigt med övrigt programljud. Programmet blir på så sätt tillgängligt för en synskadad publik.

Syntolkning under utveckling

Syntolkning av film på bio blir allt vanligare. På uppdrag av regeringen genomför Filminstitutet (SFI) och Post- och telestyrelsen (PTS) ett projekt för att utveckla syntolkningen av film på digitala biografer. Möjligheten att använda tekniken för andra grupper med särskilda behov, till exempel dyslektiker, ska också beaktas. SFI och PTS ska slutredovisa uppdraget den 31 december 2012.

Tillbaka

Nya regler i sjukförsäkringen från och med 1 januari 2012

Riksdagen har beslutat om nya regler i sjukförsäkringen. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2012.

Reglerna är:

• Sjukpenning i särskilda fall till personer som fått maximal tid med tidsbegränsad sjukersättning och som inte har någon sjukpenninggrundande inkomst (SGI) eller har låg SGI införs.

• Boendetillägg till personer som fått maximal tid med tidsbegränsad sjukersättning införs.

• Det blir möjligt att få ytterligare ersättning från sjukförsäkringen för den som fått maximal tid med sjukpenning eller sjukersättning om det på grund av den försäkrades sjukdom är oskäligt att inte betala sjukpenning.

• Det blir möjligt att få sjukpenning i fler än 914 dagar för hela nedsättningen av arbetsförmågan även om den bara till en fjärdedel beror på godkänd arbetsskada.

• Det blir möjligt att få sjukpenning på normalnivå i fler än 364 dagar för hela nedsättningen av arbetsförmåga om den till minst en fjärdedel beror på en allvarlig sjukdom.

• Ersättning för resor till och från arbetet istället för sjukpenning ska från årsskiftet inte räknas som förbrukade dagar i beräkningen av hur länge en försäkrad kan ha rätt till sjukpenning.

• Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska också förstärka sina insatser inom rehabiliteringskedjan och utöka samarbetet för att underlätta återgång i arbete.

Reglerna riktar sig främst till följande målgrupper:

• Personer som inte kan få fler dagar med sjukpenning (har redan fått 364 dagar + 550)

• Personer som inte kan få fler månader med tidsbegränsad sjukersättning

• Omfattar personer som haft tidsbegränsad sjukersättning och lämnat sjukförsäkringen sedan 1 januari 2010 (kan ansöka om de nya ersättningarna fr.o.m. 2012-01-01)

• Personer som har en arbetsskada eller en allvarlig sjukdom.

Läs mer på regeringens webbplats www.regeringen.se

Tillbaka

Socialdepartementets budgetproposition 2012

Den 20 september presenterades budgetpropositionen för 2012. Inom Socialdepartementet föreslås ett flertal satsningar som kan komma att påverka våra grupper.

Hälso- och sjukvård

Utökad valfrihet inom den specialiserade vården - Regeringen vill utöka satsningarna på förbättrad tillgänglighet genom att förstärka patientens valmöjligheter inom den specialiserade vården. Landstingen är i dag skyldiga att införa vårdval inom primärvården genom lagen om valfrihetssystem (LOV). Ambitionen är att alla landsting ska erbjuda en utökad valfrihet för den enskilde i den specialiserade vården enligt LOV. Ett tidsbegränsat stimulansbidrag införs från 2012 som bland annat syftar till att öka användningen av LOV i specialistvården.

Tredje steget tandvård - Regeringen har i en lagrådsremiss föreslagit två nya tandvårdsstöd riktade till personer som har särskilt behov av tandvård på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Förslagen gäller dels patientgrupper som behöver förebyggande tandvård och som ofta behöver gå till tandläkaren, dels personer med stora behov av tandvård på grund av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.

Högkostnadsskyddet - Regeringen föreslår en justering av högkostnadsskyddet för besök inom den öppna hälso- och sjukvården samt för läkemedel från den 1 januari 2012. Högkostnadsskyddet för besök inom den öppna hälso- och sjukvården höjs från 900 kronor till 1 100 kronor och för läkemedel från 1 800 kronor till 2 200 kronor. Syftet med förslaget är att stärka hälso- och sjukvården genom att mer resurser tillförs landstingen. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2012.

Socialförsäkringar

Förändringar i sjukförsäkringen - Regeringen föreslår i budgetpropositionen 2012 förändringar i sjukförsäkringen. Förslagen innebär följande:

Ökade möjligheter till individuella bedömningar - Sjukpenning kan betalas ut i 2,5 år (914 dagar). Därefter finns möjlighet till ytterligare dagar med sjukpenning i de fall något av de undantag som finns idag är uppfyllda. Förslaget innebär att utöver redan gällande undantag ska sjukpenning kunna fortsätta att betalas ut på fortsättningsnivån om det skulle framstå som oskäligt att inte betala ut sjukpenning.

Nya ersättningar införs - Två nya förmåner införs - sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall. Ersättningarna ska kunna betalas ut till dem som haft tidsbegränsad sjukersättning maximal tid och inte har någon eller har låg sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Sjukpenning i särskilda fall kan utbetalas till personer som är sjukskrivna och rehabiliteringspenning i särskilda fall till personer som genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering.

Ett nytt bostadsstöd införs, boendetillägg. Boendetillägget kan betalas ut för personer som tidigare haft ersättningen tidsbegränsad sjukersättning maximal tid och har låg eller saknar sjukpenninggrundande inkomst, SGI.

Ytterligare satsning på rehabilitering, tidiga och aktiva insatser - Regeringen avsätter 500 miljoner kronor årligen från och med 2012 till förstärkta rehabiliteringsinsatser i samverkan. Regeringen bedömer att stödet till den enskilde behöver förstärkas för att skapa fler vägar tillbaka till arbetsmarknaden och för att tillvarata människors förmåga till arbete. De flesta som inte längre är sjukskrivna återupptar sitt tidigare arbete eller annat arbete hos sin arbetsgivare. För vissa behövs dock ett nytt arbete hos annan arbetsgivare. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och hälso- och sjukvården ska medverka till en sådan omställning.

Ökat stöd till anhörigvården - Regeringen stärker även stödet till anhörigorganisationerna med 2 miljoner kronor per år. Satsningen är ett uttryck för regeringens ambitioner på anhörigområdet. Regeringen har sedan tidigare förtydligat socialnämndens ansvar att erbjuda stöd till dem som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk, är äldre eller som har funktionshinder.

Informationen ovan är hämtad från Regeringens hemsida/Socialdepartementet

Tillbaka